Ett hus med en historia

Att renovera är att ständigt ha träningsvärk. För egen del sitter värken mest i underdelen av ryggen, i axlarna samt i överarmarna – på grund av daglig målning av tak.

För Björn sitter värken mest i ben och axlar – på grund av ständigt kånkande av tunga saker, ofta upp och ner för byggställning eller trappor. Jag kan ju inte tala för Björn men för egen del känns det ändå lite trevligt att varje dag känna att kroppen har fått jobba – jag sover gott nuförtiden!

 

Idag har Gunilla och Stefan putsat färdigt framsidan av huset. Eftersom solen gassade avslutade de dagens arbetspass med att hänga presenningar för putsen så den inte ska torka för snabbt. Och gissa vem som får vattna den de närmaste dagarna? Javisst blir det Björn!

Idag använde jag det mesta av mitt målarpass till att stryka yttersta kanten av kassettaket, runt hela vardagsrummet. I början på nästa vecka ska våra fasadputsare nämligen börja arbeta inomhus i stället - med att finputsa väggarna i vardagsrummet -och då är det bra om taket är målat där det möter väggen. Björn har varit iväg och skaffat material idag, bland annat tre 25-kilossäckar med putsmaterial.

                

 

I hallen innanför ytterdörren har vi nu rensat bort de gamla klinkerplattorna. Där tänker vi oss i stället ett rutigt linoleum-klickgolv.

 

 

 

Utanför huset håller vi på att rensa bort skräp. I morgon blir det en ny vända till tippen med de högar som nu ligger och väntar på presenningar.

Före kvällens vattning av gräsmattan passade jag på att rycka maskrosor ur den nya gräsmattan. Att rycka alla är nästan omöjligt, men jag tänkte att om jag varje kväll tar bort de som blommar borde jag till slut vinna kriget!